Albins mormor och morfar – våra hjältar

[ad#Adsense-4]

Mina föräldrar är underbara!

Min sambo var bortrest i jobbet ett tag. Självklart öppnade mormor och morfar dörren och tog hand om oss. God mat, trevligt sällskap och hjälp att passa Albin. Jag fick till och med chansen att göra en utflykt till en av mina vänner i ett dygn. Shopping, cafébesök, lååång middag på favoritrestaurang, prat prat prat utan att bli avbruten, en god natts sömn, lång frukost med tidning och mer prat - ljuvligt! Som jag njöt!

Vi stannade hos momor och morfar en vecka. Sen följde mormor med oss hem. Det var snöigt och långt för mig att köra själv med Albin. Han är inte ett sånt barn som sover och sover i bilen. Mormor har lagat mat, passat Albin, gett mig sovmorgon och tid att fixa, dona och greja. Jag har målat alla lister på bottenvåningen, målat om våra sängbord, storhandlat, tvättat.

Mormor har en simultankapacitet utan dess like så samtidigt som hon tagit hand om Albin har hon dessutom städat de flesta lådor och skåp i köket, lagat två av hans byxor, stickat honom ett par strumpor, sytt dynor till gungstolen så den blir ännu mysigare att sitta i, fixat överdrag till två av våra stolar, gjort två jättesnygga anslagstavlor som kommer passa superfint när vi renoverat kontoret och alltihop med ett leende på läpparna!

Sen tog hon tåget hem till sig. Morfar blev glad – äntligen fick han hem sin fru! Jag fick köpa hennes biljett tillslut – det krävdes bara en lång argumentattion och lite tjat. Hon kunde absolut inte begripa varför hon inte kunde få betala den själv. 

Vi saknar dem så klart. Tack älskade mamma och pappa!!

Relaterade inlägg: